Tour de Suede - Ljungby till Halmstad.

Goddag,

Sista cykeldagen, sista inlägget och rekordtidigt dessutom. Jag begav mig av från Ljungby vid tjugo över åtta, och började följa banvallsleden som är ett cykelspår som går mellan Halmstad och Ljungby. Hittade skylten precis utanför hotellet i princip, så det var bara att börja följa. 

Men helt plötsligt hamnade jag här. En byggarbetsplats. Och där fanns inga skyltar mot banvallen längre. Bara grusvägar med stora spetsiga stenar. Jag körde längs den vägen mot väg 25 en stund, tänkte att jag borde stöta på cykelleden men icke. Bestämde mig då för att strunta i cykelspåret och istället köra längs med väg 25 hela vägen istället, den går ju ändå raka spåret till Halmstad. 

69 km precis utanför Ljungby, en kort och härlig cykelsträcka hem. 

När jag var 15 km från Ljungby så mötte jag en vit bil som helt plötsligt började tuta och vinka (eller ja, bilen vinkade ju inte, men personerna i den gjorde det...), och där satt min systers bästa kompis med sin familj och var på väg till Astrid Lindgrens värld. Blev jätteglad, och fick massa ny kraft! 

Cykelskugga. 

Lyckades ta kort utan att få med remmen idag. Hurra! 

Så här såg dagen mest ut. Lite som Småland, fast med mycket mer trafik...

Länsskylt! Äntligen i Halland, och på skylten bakom står det Halmstads kommun men det syns inte för min kamera är för bra...

Det gick supersnabbt att cykla idag, men så tog jag knappt några pauser heller för jag vill mest bara komma fram. Mamma ville att jag skulle ringa när jag var i Simlångsdalen, så efter att jag ätit en specialare där (jag är i områden där de vet vad en specialare är igen, lycka!) så ringde jag hem. Mamma fick en chock för klockan var bara tjugo i tolv. Som sagt, det gick snabbt idag. Jag var hemma vid huset ungefär vid klockan 13. 

Här var jag vid Ön. Det är en ö som alltså heter Ön. Varför göra det svårt för sig? 

Smala vägar och mycket trafik idag. 

Och här, utanför Skedala så träffade jag äntligen på Banvallsleden igen! Bara 7 mil senare... Och Jessica, jag vinkade till hästarna och huset! :) 

Cyklade in i Halmstad och där mötte jag dessa två knäppskallarna, alltså mina föräldrar. De cyklade och mötte mig! Hur fina är de inte? Och med en svensk flagga och allt!

Jag såg ut så här, och fick en medalj också. Alltså, mina föräldrar <3 

Cyklade genom stan hem, fina blommor vid stadsbiblioteket. 

På väg hem, pappa var flaggbärare. 

Och titta hur det såg ut hemma... Fick en chock här också, det fanns till och med ett band jag skulle klippa. Jag kände mig verkligen väldigt välkommen! 

Tur att vi har snälla grannar som kommer ut och kan hjälpa till att ta kort. 

Fick klippa bandet, det var en stor ceremoni! 

Yay, mitt cykeläventyr var officiellt avklarat! Och vet ni vad föräldrarna mer har gjort? Jo, de har bokat massage till mig i morgon eftermiddag. Herregud, hur kunde jag ha en sån tur att få just de där två till mina föräldrar?

Hur skulle resans slut firas nu igen? Jo, genom ett bad såklart: 

Plums! Härligt och uppfriskande!

Jag och Hvita. Hon skällde mest på mig. 

Det där ser nästan ut som professionellt crawl, triathlon nästa kanske?

Och nu är jag framme i Halmstad. De kommande tre veckorna kommer att bestå av: 

Vila. 

Mat. 

Och att gå på promenader och mysa med denna damen. 

Sista dagen blev ett kort äventyr på bara 76 km. Den där backen ner efter 50 km, på vägen ner mot Simlångsdalen, det kan ha varit en av de bästa upplevelserna på hela resan. Ville sträcka ut armarna à la Meg Ryan i änglarnas stad men sen kom jag på hur den slutar så... Nej. 

Tack alla som har följt min resa, som har stöttat och peppat med fina, roliga och tankfulla kommentarer. Jag har verkligen uppskattat det jättemycket! Nu är resan över för denna gången, fast äventyret är verkligen inte över - det är nu det börjar! Men först vill jag ha en till cykel, en racer denna gången! Ingen som vill sponsra mig kanske? En vit scott speedster som passar en 165 cm lång kvinna. Tack.

Återigen, tack så mycket för allt stöd, ni är bäst. 

Cecilia